Btw, idag är jag stod o väntade på Johanna och Sandra vid stationen kom det fram en kille och pratade igen, vilket det ju även gjorde igår när jag satt vid vattnet...den här såg dock bättre ut moaha =P Han var faktiskt riktigt trevlig t.o.m. Men så visade det sig att hans mamma var norska (tror jag) så han kunde snacke lite norsk, och tog lektioner 1 gång/vecka i Geneve. Philippe, 23 år, skulle på semester till sin mormor typ haha =P Men han verkade så himla snäll. Och ni vet, ofta så tar man inte åt sig nåt av vad killarna säger, men med honom gjorde man det. Han fick mitt nummer hahaha...och när jag skulle gå fick jag en stor kram och så sa han "because I like you" (ja, fast resten av samtalet hade faktiskt varit på franska hihi) men när han sa det var det verkligen så himla uppriktigt...vet inte varför, det bara kändes så.

Usch, låter som värsta grejen vilket det egentligen inte var. Man är bara så van vid att så många slisk-äckel kommer fram. Så det var kul att träffa någon som iaf VERKAR normal.

AJJAAAAAA, anyway, vet inte om han hör av sig, ööhhh..vet inte om jag vill ens. Men det är väl ändå lite kul att man får en del att stanna upp ibland och ge en lite av sin tid. haha.

Love

fanny