Idag är det den 10 april vilket innebär att det snart bara är fyra veckor till johanna kommer hit! Och när hon kommer, den 12 maj, är det bara 5 hela dagar till innan jag åker hem till Sverige igen. Ibland tycker jag tiden går så sakta men sedan när man kollar i kalendern blir man förvånad över att det gått så snabbt. Tid är ett konstigt begrepp egentligen. Å ena sidan är det ju fastställt att tid, det är indelat i timmar, minuter, sekunder. Å andra sidan är det så mycket mer, det är så mycket som händer inom dessa timmar och minuter än bara tiden som sådan. Ibland känns det som att jag inte utnyttjar tiden så som jag borde, ibland känns det som att det inte finns tillräckligt med tid. Och ibland använder man inte tiden till att göra det man vill på en gång, med inställningen att man alltid kan göra det senare. Jag har i alla fall bestämt mig för att jag ska göra det jag vill, inte "medan jag kan" som man brukar säga innan man ev skaffar barn och liknande..utan för att jag kan och för att jag vill.

En tous cas...jag tror att den här tiden jag har kvar i Fillnges kommer att gå väldigt snabbt, tiden har ju en tendens att göra det. Samtidigt tycker jag ändå inte att det är någon större nackdel den här gången, jag ser ganska mycket fram emot att komma hem till det vanliga så att säga. Att inte behöva anpassa sig i allt man gör, att kunna åka in till city på 15 min, att kunna gå runt i pyjamas med en tofs mitt på huvudet och sjunga Waterloo med tillhörande danssteg utan att någon tittar alltför konstigt på en. Samtidigt har den här tiden i Fillinges givit mig så mycket! Jag ångrar inte alls att jag åkte hit. Det har varit en utmaning, men dock en sjukt nyttig sådan. Det har också varit en tid när jag hittat många nya vänner, lärt mig franska fem gånger bättre än vad jag gjorde i Nice och lärt mig att jag kan ta hand om barn trots att det är så mycket mer än vad jag trodde från början.
 
En testperiod med många glädjeinslag som jag aldrig upplevt om jag inte antagit mig utmaningen.

Je ne regrette rien, som Edith Piaf sa.

Nu ska jag sätta mig i solen med ett glas juice och läsa "Slumdog millionaire".

kram

fanny